Om Livskvalitet
Att ha stabil ekonomi och hälsan i behåll. Att både fysiskt och psykiskt vara i balans. Skratta ofta och ha snälla människor omkring sig. Att ens tillvaro känns ganska bra och inte får en att vilja fly till en öde ö. Det är några ideér på vad livskvalitet kan vara.
Rent akademiskt definieras livskvalitet som; en persons subjektiva upplevelse av det egna välbefinnandet i förhållande till sina livsvillkor. Vad livskvalitet faktiskt innebär kan variera mellan individer och påverkas av faktorer som miljö, förutsättningar och värderingar. Eftersom dessa aspekter skiljer sig markant från person till person blir livskvalitet ofta en filosofisk fråga. Diskussionen kan sträcka sig från de mest grundläggande mänskliga behoven, till hur vi når självförverkligande. I samhällen där mänskliga rättigheter är etablerade och där goda samhällsstrukturer råder, handlar samtalen ofta om hur vi kan slappna av, njuta och uppfylla drömmar. Många skulle nog dock i allmänhet anse att en god livskvalitet präglas av en harmonisk balans inom de fysiska, psykiska, ekonomiska och sociala faktorerna.
Livskvalitet är inte något statiskt, utan det förändras i takt med dig själv och samhället du lever i. Idag möter vi dessutom nya sorters faktorer, som spelar in i livskvaliteten, än vad vi tidigare mött. Numera flätas arbete och fritid alltmer samman, teknologin har en stor samt central roll i våra liv och sociala aspekter har en annan slags spridning. Allt detta på gott och ont. Definitionen av livskvalitet är således både flytande och föränderlig.
Det är alltså ett komplext ämne som berör både individuella och samhälleliga aspekter. Genom att förstå vad som påverkar den kan vi både förbättra vår egen livskvalitet och bidra till en bättre livsmiljö för andra.
Livskvalitet inom vården
Livskvalitet är hjärtat av sjukvården. Det är en mycket viktig aspekt inom behandling och omvårdnad. Att en patient överkommer problem och sjukdom, eller får rätt medicinsk behandling är givetvis viktigt, men hur individens vardag och välbefinnande påverkas av vården är av samma tyngd. Livskvalitet inom sjukvården handlar alltså inte bara om att bota sjukdomar, utan även om att säkerställa att patienterna kan leva så bra och självständiga liv som möjligt, trots eventuella hälsobesvär. För att värna om livskvalitet inom vården, brukar sådant som nedanstående punkter nämner prioriteras:
- Tillgång till snabb och jämlik vård.
- Hålla kvalitet på smärthantering och symtomlindring.
- Erbjuda psykologiskt stöd för att hantera ångest och depression och annat som påverkar den psykiska hälsan.
- Att bjuda in till delaktighet i sin vårdplan, så patienter själva kan tycka till om den vård de får.
- Palliativ vård - lindrande vård när sjukdomen är obotlig.
Bristande livskvalitet
När livet kantas av friktion eller när en särskild aspekt i livet hamnar i obalans kan det leda till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Exempelvis kan långvarig stress, ekonomisk osäkerhet, social isolering eller kroniska hälsoproblem påverka en persons välbefinnande negativt. Ofta känner människor att detta begränsar en från att utföra eller nå saker som en önskar. Det kan också innebära att rutiner begränsas, att det finns en avsaknad av rutiner eller att det uppstår en känsla av att inte ha kontroll över sitt liv.
För att förbättra livskvaliteten kan det därför vara viktigt att identifiera och arbeta med de områden som skapar obalans, exempelvis genom stöd från vården, sociala nätverk eller förändringar i livsstil och vardagsvanor. Vill du komma i kontakt med en psykolog för att få professionell hjälp kan du boka tid direkt hos Mindler.
Sorg som får ta plats
När Frida Hård förlorade sin man och blev ensam med deras ettårige son, rämnade världen. Det var inte bara en kärlek hon miste, det var en kärnfamilj, en framtidsbild, en identitet.
"Det var som att marken försvann under mig. Och mitt i det i det allra sköraste så insåg jag hur svårt många har att möta sorg. Hur lite plats den får ta i vårt samhälle. Hur tyst det blir", säger Frida."
Hon började lägga märke till det som saknades. Inte bara stöd, utan en plats för sorgen. Redskap. Närvaro.
"Många av oss har aldrig fått lära oss hur man hanterar eller möter sorg. Varken i skolan, i arbetslivet eller i vardagen. Det är nästan märkligt. För alla har eller/och kommer att möta sorg. Ändå talar vi så lite om den."
Sorgen blev inte bara en livsomvälvande erfarenhet, den blev en drivkraft. Frida ville förändra något. Göra plats för samtalen som uteblev. För känslorna som inte fick uttryck. För de tysta rummen där människor bär på det svåra, helt ensamma.
Hon började sätta ord på återkommande teman i sorgen, teman som sällan nämns i ytliga samtal: rädslan, ilskan, identitetsförlusten.
"Jag var inte bara ledsen. Jag var arg. Jag var vilsen. Jag kände inte igen mig själv. Och sorgen kom med så många rädslor jag var tvungen att möta: Hur skulle jag klara mig ekonomiskt? Räckte jag till som mamma? Skulle jag någonsin känna mig lycklig igen?"
Sorgstöd: en plats där sorgen får andas
För sex år sedan startade Frida Sorgstöd, en verksamhet där hon idag erbjuder sorgcirklar, föreläsningar, skrivövningar och samtal, för både privatpersoner och företag.
"Att få känna igen sig i andras berättelser kan vara så läkande. Ibland har vi svårt att hitta våra egna ord i sorgen. Men när någon annan säger något vi känner igen oss i eller som vi känner helt annorlunda inför kan det hjälpa oss att hitta vårt språk, våra ord. Och vår nya riktning."
Frida fortsätter: "Jag vill vara den röst jag själv saknade, en som säger att det är okej att känna precis som det känns och att alla reaktioner får finnas. Att sorgen inte behöver döljas eller tystas ner, utan får ta plats i sin egen takt. Jag vill vara en trygg hand att hålla i sorg."