Häsa & Vård

Att ha stabil ekonomi och hälsan i behåll. Att både fysiskt och psykiskt vara i balans. Skratta ofta och ha snälla människor omkring sig. Att ens tillvaro känns ganska bra och inte får en att vilja fly till en öde ö. Det är några ideér på vad livskvalitet kan vara.

Rent akademiskt definieras livskvalitet som; en persons subjektiva upplevelse av det egna välbefinnandet i förhållande till sina livsvillkor. Vad livskvalitet faktiskt innebär kan variera mellan individer och påverkas av faktorer som miljö, förutsättningar och värderingar. Eftersom dessa aspekter skiljer sig markant från person till person blir livskvalitet ofta en filosofisk fråga. Diskussionen kan sträcka sig från de mest grundläggande mänskliga behoven, till hur vi når självförverkligande. I samhällen där mänskliga rättigheter är etablerade och där goda samhällsstrukturer råder, handlar samtalen ofta om hur vi kan slappna av, njuta och uppfylla drömmar. Många skulle nog dock i allmänhet anse att en god livskvalitet präglas av en harmonisk balans inom de fysiska, psykiska, ekonomiska och sociala faktorerna.

Livskvalitet är inte något statiskt, utan det förändras i takt med dig själv och samhället du lever i. Idag möter vi dessutom nya sorters faktorer, som spelar in i livskvaliteten, än vad vi tidigare mött. Numera flätas arbete och fritid alltmer samman, teknologin har en stor samt central roll i våra liv och sociala aspekter har en annan slags spridning. Allt detta på gott och ont. Definitionen av livskvalitet är således både flytande och föränderlig.

Det är alltså ett komplext ämne som berör både individuella och samhälleliga aspekter. Genom att förstå vad som påverkar den kan vi både förbättra vår egen livskvalitet och bidra till en bättre livsmiljö för andra.

Livskvalitet inom vården

Livskvalitet är hjärtat av sjukvården. Det är en mycket viktig aspekt inom behandling och omvårdnad. Att en patient överkommer problem och sjukdom, eller får rätt medicinsk behandling är givetvis viktigt, men hur individens vardag och välbefinnande påverkas av vården är av samma tyngd. Livskvalitet inom sjukvården handlar alltså inte bara om att bota sjukdomar, utan även om att säkerställa att patienterna kan leva så bra och självständiga liv som möjligt, trots eventuella hälsobesvär. För att värna om livskvalitet inom vården, brukar sådant som nedanstående punkter nämner prioriteras:

• Tillgång till snabb och jämlik vård.

• Hålla kvalitet på smärthantering och symtomlindring.

• Erbjuda psykologiskt stöd för att hantera ångest och depression och annat som påverkar den psykiska hälsan.

• Att bjuda in till delaktighet i sin vårdplan, så patienter själva kan tycka till om den vård de får.

• Palliativ vård - lindrande vård när sjukdomen är obotlig.

Bristande livskvalitet

När livet kantas av friktion eller när en särskild aspekt i livet hamnar i obalans kan det leda till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Exempelvis kan långvarig stress, ekonomisk osäkerhet, social isolering eller kroniska hälsoproblem påverka en persons välbefinnande negativt. Ofta känner människor att detta begränsar en från att utföra eller nå saker som en önskar. Det kan också innebära att rutiner begränsas, att det finns en avsaknad av rutiner eller att det uppstår en känsla av att inte ha kontroll över sitt liv.

För att förbättra livskvaliteten kan det därför vara viktigt att identifiera och arbeta med de områden som skapar obalans, exempelvis genom stöd från vården, sociala nätverk eller förändringar i livsstil och vardagsvanor. Vill du komma i kontakt med en psykolog för att få professionell hjälp kan du boka tid direkt hos Mindler.

Vad är dödsångest?

Dödsångest utgörs av en stark rädsla inför egen eller annans död och konsekvenserna av detta. Vad som utgör den grundläggande rädslan kan variera från person till person. För vissa kan det vara sorgen över att förlora någon, för andra kan ovissheten om vad som händer efter döden trigga oron.

Om du själv eller någon i ditt liv är allvarligt sjuk är det en naturlig reaktion att tänka på döden och dess konsekvenser. Att vara rädd för döden är därför ingen psykiatrisk diagnos utan en normal reaktion på insikten om att livet är ändligt. Men om dina tankar om döden tar så stor plats att de begränsar ditt vardagliga liv, såsom i arbetet eller i dina relationer, utgör de ett problem. Då kan det vara klokt att antingen undersöka vad denna rädsla och dessa tankar beror på, eller försöka ersätta dem med andra, mer hjälpsamma, tankar och beteenden.

Det är heller inte ovanligt att dödsångest förekommer i kombination med annan psykisk ohälsa såsom depression, generaliserat ångestsyndrom (GAD), hälsoångest, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller stressrelaterad psykisk ohälsa. För detta kan man behöva psykologisk behandling.

Symtom på dödsångest

Eftersom dödsångest i sig själv inte utgör någon diagnos, finns det heller inte någon symtomlista. Här ges dock några exempel på reaktioner som är vanliga vid dödsångest:

• Kroppsliga upplevelser: Ångest tar sig uttryck i kroppen på många olika sätt såsom hjärtklappning, ökad puls, spänningar, tryck över brösten, klump i halsen och panikkänslor.
• Känslor: Utöver rädsla och ångest är det också vanligt med känslor som ilska, ledsenhet, sorg, skuld och skam.
• Tankar: Rädslan för döden kan leda till en upptagenhet av tankar och man kan lätt hamna i ältande. Frågor som berör “varför” och “hur” kan uppta betydande tid och energi.
• Beteenden: Dödsångest kan leda till undvikande av sådant som handlar om döden eller undvikande av existentiella frågor i stort. Andra beteenden kan vara kopplat till hälsan, till exempel att man lever livet på ett överdrivet hälsosamt sätt.

Varför får man dödsångest?

Döden är i sin essens svårbegriplig och abstrakt, och samtidigt något som vi med säkerhet vet kommer att drabba oss. Därför är det inte alls konstigt att vi människor då och då kommer i kontakt med starka känslor när vi tänker på livets slut. Funktionen med dödsångest kan vara flerbottnad.

Ur ett evolutionärt perspektiv är denna rädsla essentiell för vår överlevnad. Den gör att vi undviker faror som annars skulle kunna leda till vår död, till exempel att vi är uppmärksamma i trafiken. Andra personliga faktorer kan vara att man varit med om en smärtsam bortgång eller en egen nära-döden-upplevelse. Hur man ser på döden i sin närmaste familj, samt i den kulturella och religiösa kontext man lever i, sätter också prägel på hur man uppfattar döden. Om man ser döden som något farligt, hemligt eller plågsamt är det inte konstigt att utveckla ångest. På samma sätt kan en uppfattning om döden som till exempel möjlighet till ett annat liv, vara en skyddande faktor för utveckling av dödsångest.

Hur hanterar man dödsångest?

Här följer några råd kring hur du kan hantera din dödsångest.

1. Lär dig mer om din ångest. Undersök dina tankar, känslor, kroppsliga upplevelser och beteenden i syfte att bli mer medveten om hur dödsångesten påverkar dig.
2. Dela dina upplevelser med någon som du är trygg med. Att nyfiket undersöka och bearbeta dessa tankar och känslor tillsammans med någon annan kan också vara en god idé. Ofta kan en nära vän eller anhörig hjälpa till med nya perspektiv och minska upplevelsen av att vara ensam i sin rädsla. Det kan också vara hjälpsamt att samtala med en präst eller diakon eftersom döden utgör ett centralt tema i deras yrke.
3. Undersök vad som är viktigt i livet. Fundera över vad som är viktigt i ditt liv och hur detta kan uttryckas i form av konkreta handlingar. Som med mycket annat har ångesten två sidor. Den andra sidan av myntet är att dödsångest kan motivera dig att leva livet: Döden utgör den mörka kuliss som ger livet färg. Vetskap om döden kan ta oss från ett tillstånd av att fundera över varför vi lever till att istället fråga oss hur vi vill leva.
4. “De tre grundpelarna”: För att minska din sårbarhet för ångest är det viktigt att se till att ha goda sömnrutiner, få i dig tillräckligt med näring och att röra på dig regelbundet.

Behandling för dödsångest

Obehagliga tankar om döden något som de flesta upplever då och då. Det går inte att bota dödsångest, eftersom det inte är någon sjukdom. Men om du lider så pass mycket att det påverkar dig i din vardag eller samtidigt lider av annan psykisk ohälsa kan det vara aktuellt att söka hjälp.

Vill du komma i kontakt med en psykolog som arbetar med dödsångest så kan du boka besök direkt hos Mindler.

‍