Artiklar taggade med "Samtal"

Vad gör en livscoach & hur kan de hjälpa dig?  Hur skiljer sig en livscoach sig från en psykolog, och vem du bör söka hjälp av? Dessa begrepp reds ut.

Skillnaden mellan en livscoach och personlig-coach?

Livscoach: Fokuserar på att hjälpa individer att förbättra sitt övergripande liv. De arbetar med att identifiera hinder och skapa strategier för personlig tillväxt.

Personlig Coach: Specialiserar sig på specifika områden som karriär, ledarskap eller hälsa. De är mer målinriktade, hjälper till att uppnå konkreta resultat inom ett specifikt område.

Skillnaden mellan livscoach och psykolog?

Livscoach: Fokuserar på nuet och framtiden, hjälper till att sätta och uppnå mål. De är inte utbildade för att hantera psykiska sjukdomar.

Psykolog (särskilt KBT-psykolog): Utbildad i att förstå och behandla psykiska sjukdomar. Använder vetenskapliga metoder som KBT för att behandla ångest, depression och andra psykiska problem.

Vad gör en livscoach?

En livscoach arbetar med att stödja och vägleda individer i deras personliga och professionella utveckling. De hjälper bland annat till att:

• Identifiera individens mål: Vad och varför har individen för mål?
• Utveckla strategier:De skapar handlingsplaner för att uppnå dessa mål. Detta kan inkludera att bryta ner stora mål i mindre, hanterbara steg.
• Övervinna hinder:Livscoacher hjälper till att identifiera och övervinna de hinder som står i vägen för framgång.
• Personlig tillväxt:De fokuserar på att främja personlig utveckling och självförståelse.
• Stöd, motivation & ansvar:Livscoacher erbjuder stöd och motivation samt håller klienter ansvariga för att uppnå sina satta mål.

Viktigt att poängtera är att en livscoach inte är en ersättning för professionell psykologisk hjälp vid psykiska problem, utan då krävs en psykolog.

Hur jobbar en livscoach jämfört med en psykolog?

Livscoach:

• Fokus - Mål och önskad framtid.
• Metodik - Tekniker i form av motiverande samtal och målsättningsstrategier.
• Relation - Arbetar sida vid sida med klienten för att uppnå önskade förändringar.
• Område - Fokuserar på personlig utveckling och de mål som har satts.

Psykolog (särskilt KBT-psykolog):

• Fokus på psykisk hälsa - Psykologer diagnostiserar och behandlar psykiska sjukdomar och emotionella problem.
• Metodik - Använder behandlingsmetoder som Kognitiv Beteende terapi (KBT) för att förändra negativa tankemönster och beteenden.
• Relation - Medan coach har mål att agera som samarbetspartner, har din psykolog fokus på att behandla olika besvär genom att lära patienten olika strategier och verktyg att hantera sina svårigheter.
• Område - Fokuserar på att hantera psykiska besvär, såsom ångest, depression, stresshantering.

Sammanfattningsvis - medan en livscoach hjälper individer att navigera och uppnå sina livsmål, erbjuder en psykolog professionell behandling för psykiska problem.

Vem av dessa passar mig bäst att träffa?

Livscoach:

• Personlig utveckling:När du vill utveckla personliga färdigheter, såsom ledarskap eller tidshantering.
• Karriär och mål:Om du behöver hjälp med att sätta och uppnå karriärmål eller andra livsmål.
• Motivation och riktning:När du söker motivation och vägledning för att göra positiva förändringar i ditt liv.
• Balans i livet:För att hitta en bättre balans mellan arbete och privatliv.

Psykolog:

• Psykiska problem:Om du uppllever ångest, depression eller andra psykiska problem.
• Beteendeförändring:När du behöver hjälp med att hantera och förändra negativa beteenden eller tankemönster som skapar ett signifikant lidande i din vardag.
• Emotionella svårigheter:För att hantera emotionella svårigheter eller problem.

Att välja mellan en livscoach och en psykolog beror på dina specifika behov. Livscoaching är mer inriktad på personlig utveckling och målsättning, medan psykologisk hjälp är lämplig för att hantera psykiska och emotionella problem.

Hur kan en livscoach hjälpa dig med självkänsla och självförtroende?

En livscoach kan vara en värdefull resurs för att förbättra din självkänsla och ditt självförtroende genom att:

• Identifiera styrkor:Hjälper dig att känna igen och värdera dina unika styrkor och talanger.
• Sätta realistiska mål:Hjälpa till att sätta realistiska mål, vilket kan öka din känsla av prestation och förmåga.
• Utmana negativa tankar:Hjälpa dig att identifiera och utmana negativa självuppfattningar.
• Framhäva framgångar: Uppmuntrar & fokuserar på att fira dina framgångar, stora som små.
• Utveckla positiva vanor: Hjälper till att etablera och upprätthålla vanor och rutiner som stärker självkänslan.

Genom att arbeta med en livscoach kan du utveckla en starkare självkänsla och självförtroende vilket oftast är avgörande för personlig och professionell framgång. Vill du komma i kontakt av en psykolog så kan du boka direkt via Mindler här.

‍

Att ha stabil ekonomi och hälsan i behåll. Att både fysiskt och psykiskt vara i balans. Skratta ofta och ha snälla människor omkring sig. Att ens tillvaro känns ganska bra och inte får en att vilja fly till en öde ö. Det är några ideér på vad livskvalitet kan vara.

Rent akademiskt definieras livskvalitet som; en persons subjektiva upplevelse av det egna välbefinnandet i förhållande till sina livsvillkor. Vad livskvalitet faktiskt innebär kan variera mellan individer och påverkas av faktorer som miljö, förutsättningar och värderingar. Eftersom dessa aspekter skiljer sig markant från person till person blir livskvalitet ofta en filosofisk fråga. Diskussionen kan sträcka sig från de mest grundläggande mänskliga behoven, till hur vi når självförverkligande. I samhällen där mänskliga rättigheter är etablerade och där goda samhällsstrukturer råder, handlar samtalen ofta om hur vi kan slappna av, njuta och uppfylla drömmar. Många skulle nog dock i allmänhet anse att en god livskvalitet präglas av en harmonisk balans inom de fysiska, psykiska, ekonomiska och sociala faktorerna.

Livskvalitet är inte något statiskt, utan det förändras i takt med dig själv och samhället du lever i. Idag möter vi dessutom nya sorters faktorer, som spelar in i livskvaliteten, än vad vi tidigare mött. Numera flätas arbete och fritid alltmer samman, teknologin har en stor samt central roll i våra liv och sociala aspekter har en annan slags spridning. Allt detta på gott och ont. Definitionen av livskvalitet är således både flytande och föränderlig.

Det är alltså ett komplext ämne som berör både individuella och samhälleliga aspekter. Genom att förstå vad som påverkar den kan vi både förbättra vår egen livskvalitet och bidra till en bättre livsmiljö för andra.

Livskvalitet inom vården

Livskvalitet är hjärtat av sjukvården. Det är en mycket viktig aspekt inom behandling och omvårdnad. Att en patient överkommer problem och sjukdom, eller får rätt medicinsk behandling är givetvis viktigt, men hur individens vardag och välbefinnande påverkas av vården är av samma tyngd. Livskvalitet inom sjukvården handlar alltså inte bara om att bota sjukdomar, utan även om att säkerställa att patienterna kan leva så bra och självständiga liv som möjligt, trots eventuella hälsobesvär. För att värna om livskvalitet inom vården, brukar sådant som nedanstående punkter nämner prioriteras:

• Tillgång till snabb och jämlik vård.

• Hålla kvalitet på smärthantering och symtomlindring.

• Erbjuda psykologiskt stöd för att hantera ångest och depression och annat som påverkar den psykiska hälsan.

• Att bjuda in till delaktighet i sin vårdplan, så patienter själva kan tycka till om den vård de får.

• Palliativ vård - lindrande vård när sjukdomen är obotlig.

Bristande livskvalitet

När livet kantas av friktion eller när en särskild aspekt i livet hamnar i obalans kan det leda till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Exempelvis kan långvarig stress, ekonomisk osäkerhet, social isolering eller kroniska hälsoproblem påverka en persons välbefinnande negativt. Ofta känner människor att detta begränsar en från att utföra eller nå saker som en önskar. Det kan också innebära att rutiner begränsas, att det finns en avsaknad av rutiner eller att det uppstår en känsla av att inte ha kontroll över sitt liv.

För att förbättra livskvaliteten kan det därför vara viktigt att identifiera och arbeta med de områden som skapar obalans, exempelvis genom stöd från vården, sociala nätverk eller förändringar i livsstil och vardagsvanor. Vill du komma i kontakt med en psykolog för att få professionell hjälp kan du boka tid direkt hos Mindler.

Vad är sorg?

De flesta av oss upplever sorg någon gång under livets gång. Sorg är en känslomässig reaktion på förlust eller stor förändring. Vi sörjer därför att vi tar in förlusten vi lidit och försöker förstå och anpassa oss till en ny livssituation. Sorgen hjälper oss med detta men fungerar även som en signal till omvärlden om att vi behöver tröst och stöd.

En sorgereaktion kan utlösas som svar på olika typer av förluster, till exempel:

• Dödsfall
• Separationer
• Förlust av arbete eller arbetslöshet
• Olika former av övergrepp
• Egen eller andras sjukdom
• Barn som flyttar hemifrån
• Husdjur som går bort
• Att gå i pension
• En framtid som inte blev som förväntat

Hur känns sorg?

Att sörja är ofta en mer omfattande upplevelse än att bara vara ledsen. Sorgen visar sig på olika sätt för olika människor och kan inkludera en rad känslor som ledsenhet, ilska, skuld, skam, förvirring och tomhet. Sorg kan också innehålla motstridiga tankar och känslor, till exempel är det inte ovanligt att både känna ledsenhet och lättnad när någon som lidit av en svår sjukdom går bort. Hur sorgen känns är individuellt, och det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något “rätt” sätt att sörja på.

Att befinna sig i en ny livssituation kan vara oerhört påfrestande, samtidigt som världen omkring lever på som vanligt. Glappet kan här bli oerhört stort. Det är inte ovanligt att i sorgen uppleva en blandning av fysiska, känslomässiga, tankemässiga och beteendemässiga reaktioner, till exempel:

• En känsla av att vara avdomnad
• Humörsvängningar
• Koncentrations- och minnessvårigheter
• Overklighetskänslor
• Förändrade matvanor
• Energilöshet
• Känsla av tomhet, ensamhet, meningslöshet
• Saknad och längtan
• Återupplevelser av det som hänt
• Sömnsvårigheter
• Självanklagelser och samvetskval
• Ångest och känslomässig sårbarhet
• Irritabilitet, ilska eller aggresivitet
• Passivitet
• Nedsatt immunförsvar
• Smästa eller sjukdomskänsla
• Social isolering
• Initiativlöshet
• Gråtmildhet
• Svårigheter att anpassa sig till förändringar
• Ökat alkoholintag

Hur bearbetas sorg?

Det kan vara mycket krävande att ta in smärtan av en stor förlust. Ibland används därför uttrycket sorgearbete, som står för den stora ansträngning det är att ta in förlusten och det arbete som krävs för att komma vidare. Ny forskning visar att det inte finns något bestämt sätt att bearbeta sorgen på. För en person kan det behövas tid själv med sitt intresse, medan det för en annan kan behövas samtal med vänner. Man behöver helt enkelt närma sig sorgen på sitt egna sätt. Det viktiga är att hitta det som hjälper en själv att ta sig vidare från förlusten.

Sorgens faser

Tidigare pratade man mer om sorgens olika faser, till exempel chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Att det finns olika faser är inte helt osant, men modern forskning har en mer flexibel syn på sorg i den bemärkelse att den inte alltid följer bestämda stadier. Det är vanligt att först uppleva ett chocktillstånd när man möter en livsomvälvande händelse. Chocken fungerar lite som en broms och hjälper oss att ta in smärtan lite i taget. Vissa kan känna det som att man befinner sig i en mardröm man hoppas kunna vakna ifrån. Andra tar in informationen snabbt och hamnar i en smärtsam och nästintill outhärdlig upplevelse ganska direkt. Med tiden kan man integrera händelsen i sitt liv. Det betyder inte att smärtan försvunnit, men att man nått en form av emotionell acceptans och kan börja röra sig framåt i livet.

Sorgebubblor

Istället för olika faser kan vi tala om olika bubblor. Man kan röra sig mellan en sorgebubbla och en bubbla där livet känns som vanligt. När man är i sorgebubblan finns bara sorgen och verkligheten känns overklig. Att befinna sig i den andra bubblan kan både kännas förvirrande och skapa dåligt samvete. Då är det viktigt att veta att det är helt normalt att hoppa mellan bubblorna, även om det känns svårt. Hur stor del av tiden man befinner dig i de olika bubblorna kommer att förändras under sorgeprocessen.

En sorgeprocess pågår olika lång tid för olika individer och vid olika förluster. För vissa människor kan sorgen vara intensiv och pågå i månader eller till och med flera år. Andra kan nå acceptans och lättnad relativt snabbt. Det är också normalt att sorgen återkommer fastän man upplever att man sörjt klart.

Att hantera sorg

Från ett psykologiskt perspektiv är det bra att tillåta sig själv att känna sin sorg och uttrycka de tankar och känslor som uppstår. Detta kan man göra genom att skriva ner sina känslor, och hitta meningsfulla sätt att minnas det som gått förlorat. Det är samtidigt viktigt att ta hand om sin fysiska och emotionella hälsa, att upprätthålla rutiner och att vara tålmodig och medkännande med sig själv.

Verktyg för sorgehantering

Detta kan du som upplever sorg göra:

• Tillåta dig själv att känna din sorg fullt ut.
• Uttrycka det som pågår inom dig. Berätta, skriva eller måla.
• Söka stöd från vänner och anhöriga.
• Ta hand om dig själv med motion, sömn och kosthållning.
• Upprätthålla, i den mån det är möjligt, dina vanliga rutiner. Det kan vara svårt att i sorgen förstå varför vi ens ska göra någonting. Men rutiner blir motvikt till förvirringen och en vila från det svåra.
• Söka stöd av andra sörjande, till exempel via kyrkans sorgegrupp.
• Vid behov av professionellt stöd kan du söka dig till kurator eller diakon för stödsamtal.

Sorg i kombination med annan psykisk ohälsa

I sorg kan även många andra besvär inrymmas. Personer som sörjer upplever ofta symtom på depression och ångest under delar av sorgeprocessen. Är dessa symtom en uppkomst av sorgen behövs ingen enskild depressions- eller ångestbehandling, eftersom symtomen bedöms avta när sorgen bearbetats. I de fall depression och ångest varit närvarande även innan en förlust så kan sorgen förstärka dessa symtom. Det kan då vara en god idé att samtala med en psykolog om du behöver en mer omfattande insats, med behandling för depression och ångest specifikt. Vissa förluster kan lämna djupa sår. I de fall förlusten innefattar en traumatisk händelse, till exempel en olycka kan man utveckla PTSD-symptom, dessa fall kan man behöva PTSD-behandling.

Terapi för obearbetad sorg

Sorgen är vanligtvis självläkande och det är inte alltid att en teurapeutisk kontakt behövs. I de fall sorgen är långdragen, komplex eller påverkar avgörande delar av ditt liv, eller leder till depression eller ångesttillstånd, är det däremot viktigt att söka professionellt stöd. Mindlers psykologer kan hjälpa dig med detta.

‍

Vad är dödsångest?

Dödsångest utgörs av en stark rädsla inför egen eller annans död och konsekvenserna av detta. Vad som utgör den grundläggande rädslan kan variera från person till person. För vissa kan det vara sorgen över att förlora någon, för andra kan ovissheten om vad som händer efter döden trigga oron.

Om du själv eller någon i ditt liv är allvarligt sjuk är det en naturlig reaktion att tänka på döden och dess konsekvenser. Att vara rädd för döden är därför ingen psykiatrisk diagnos utan en normal reaktion på insikten om att livet är ändligt. Men om dina tankar om döden tar så stor plats att de begränsar ditt vardagliga liv, såsom i arbetet eller i dina relationer, utgör de ett problem. Då kan det vara klokt att antingen undersöka vad denna rädsla och dessa tankar beror på, eller försöka ersätta dem med andra, mer hjälpsamma, tankar och beteenden.

Det är heller inte ovanligt att dödsångest förekommer i kombination med annan psykisk ohälsa såsom depression, generaliserat ångestsyndrom (GAD), hälsoångest, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller stressrelaterad psykisk ohälsa. För detta kan man behöva psykologisk behandling.

Symtom på dödsångest

Eftersom dödsångest i sig själv inte utgör någon diagnos, finns det heller inte någon symtomlista. Här ges dock några exempel på reaktioner som är vanliga vid dödsångest:

• Kroppsliga upplevelser: Ångest tar sig uttryck i kroppen på många olika sätt såsom hjärtklappning, ökad puls, spänningar, tryck över brösten, klump i halsen och panikkänslor.
• Känslor: Utöver rädsla och ångest är det också vanligt med känslor som ilska, ledsenhet, sorg, skuld och skam.
• Tankar: Rädslan för döden kan leda till en upptagenhet av tankar och man kan lätt hamna i ältande. Frågor som berör “varför” och “hur” kan uppta betydande tid och energi.
• Beteenden: Dödsångest kan leda till undvikande av sådant som handlar om döden eller undvikande av existentiella frågor i stort. Andra beteenden kan vara kopplat till hälsan, till exempel att man lever livet på ett överdrivet hälsosamt sätt.

Varför får man dödsångest?

Döden är i sin essens svårbegriplig och abstrakt, och samtidigt något som vi med säkerhet vet kommer att drabba oss. Därför är det inte alls konstigt att vi människor då och då kommer i kontakt med starka känslor när vi tänker på livets slut. Funktionen med dödsångest kan vara flerbottnad.

Ur ett evolutionärt perspektiv är denna rädsla essentiell för vår överlevnad. Den gör att vi undviker faror som annars skulle kunna leda till vår död, till exempel att vi är uppmärksamma i trafiken. Andra personliga faktorer kan vara att man varit med om en smärtsam bortgång eller en egen nära-döden-upplevelse. Hur man ser på döden i sin närmaste familj, samt i den kulturella och religiösa kontext man lever i, sätter också prägel på hur man uppfattar döden. Om man ser döden som något farligt, hemligt eller plågsamt är det inte konstigt att utveckla ångest. På samma sätt kan en uppfattning om döden som till exempel möjlighet till ett annat liv, vara en skyddande faktor för utveckling av dödsångest.

Hur hanterar man dödsångest?

Här följer några råd kring hur du kan hantera din dödsångest.

1. Lär dig mer om din ångest. Undersök dina tankar, känslor, kroppsliga upplevelser och beteenden i syfte att bli mer medveten om hur dödsångesten påverkar dig.
2. Dela dina upplevelser med någon som du är trygg med. Att nyfiket undersöka och bearbeta dessa tankar och känslor tillsammans med någon annan kan också vara en god idé. Ofta kan en nära vän eller anhörig hjälpa till med nya perspektiv och minska upplevelsen av att vara ensam i sin rädsla. Det kan också vara hjälpsamt att samtala med en präst eller diakon eftersom döden utgör ett centralt tema i deras yrke.
3. Undersök vad som är viktigt i livet. Fundera över vad som är viktigt i ditt liv och hur detta kan uttryckas i form av konkreta handlingar. Som med mycket annat har ångesten två sidor. Den andra sidan av myntet är att dödsångest kan motivera dig att leva livet: Döden utgör den mörka kuliss som ger livet färg. Vetskap om döden kan ta oss från ett tillstånd av att fundera över varför vi lever till att istället fråga oss hur vi vill leva.
4. “De tre grundpelarna”: För att minska din sårbarhet för ångest är det viktigt att se till att ha goda sömnrutiner, få i dig tillräckligt med näring och att röra på dig regelbundet.

Behandling för dödsångest

Obehagliga tankar om döden något som de flesta upplever då och då. Det går inte att bota dödsångest, eftersom det inte är någon sjukdom. Men om du lider så pass mycket att det påverkar dig i din vardag eller samtidigt lider av annan psykisk ohälsa kan det vara aktuellt att söka hjälp.

Vill du komma i kontakt med en psykolog som arbetar med dödsångest så kan du boka besök direkt hos Mindler.

‍

När Frida Hård förlorade sin man och blev ensam med deras ettårige son, rämnade världen. Det var inte bara en kärlek hon miste, det var en kärnfamilj, en framtidsbild, en identitet.

"Det var som att marken försvann under mig. Och mitt i det i det allra sköraste så insåg jag hur svårt många har att möta sorg. Hur lite plats den får ta i vårt samhälle. Hur tyst det blir", säger Frida."

Hon började lägga märke till det som saknades. Inte bara stöd, utan en plats för sorgen. Redskap. Närvaro.

"Många av oss har aldrig fått lära oss hur man hanterar eller möter sorg. Varken i skolan, i arbetslivet eller i vardagen. Det är nästan märkligt. För alla har eller/och kommer att möta sorg. Ändå talar vi så lite om den."

Sorgen blev inte bara en livsomvälvande erfarenhet, den blev en drivkraft. Frida ville förändra något. Göra plats för samtalen som uteblev. För känslorna som inte fick uttryck. För de tysta rummen där människor bär på det svåra, helt ensamma.

Hon började sätta ord på återkommande teman i sorgen, teman som sällan nämns i ytliga samtal: rädslan, ilskan, identitetsförlusten.

"Jag var inte bara ledsen. Jag var arg. Jag var vilsen. Jag kände inte igen mig själv. Och sorgen kom med så många rädslor jag var tvungen att möta: Hur skulle jag klara mig ekonomiskt? Räckte jag till som mamma? Skulle jag någonsin känna mig lycklig igen?"

Sorgstöd: en plats där sorgen får andas

För sex år sedan startade Frida Sorgstöd, en verksamhet där hon idag erbjuder sorgcirklar, föreläsningar, skrivövningar och samtal, för både privatpersoner och företag.

"Att få känna igen sig i andras berättelser kan vara så läkande. Ibland har vi svårt att hitta våra egna ord i sorgen. Men när någon annan säger något vi känner igen oss i eller som vi känner helt annorlunda inför kan det hjälpa oss att hitta vårt språk, våra ord. Och vår nya riktning."

Frida fortsätter: "Jag vill vara den röst jag själv saknade, en som säger att det är okej att känna precis som det känns och att alla reaktioner får finnas. Att sorgen inte behöver döljas eller tystas ner, utan får ta plats i sin egen takt. Jag vill vara en trygg hand att hålla i sorg."

‍