Sorg

Två vägar mot samma mål

Susanne Lj Westergren och Barbro Ohlson Smith kommer från helt olika bakgrunder men har funnit en gemensam passion i att öppna upp samtal om livets sista resa. Där Susanne står stadigt i det praktiska, med erfarenhet av att hantera dödsbon och stötta människor i de konkreta uppgifterna efter ett dödsfall, närmar sig Barbro ämnet från det visuella, emotionella och existentiella hållet. Tillsammans har de skapat en plattform där deras kompletterande perspektiv kan mötas och berika varandra.

Susanne: Tänk mer på döden och njut av livet

Med en bakgrund som sjuksköterska, och med erfarenheter från hospice och akutmottagningar, har Susanne tidigt stått nära både livets början och slut. Mitt i livet valde hon att utbilda sig till journalist med vetenskap och hälsa i fokus. När hon själv drabbades av dödsfall i familjen upplevde hon att hon saknade både kunskap och praktiska verktyg för att hantera allt som följer med döden och sorgen. Ur den erfarenheten växte boken Konsten att ta hand om ett dödsbo fram, och därefter tv-serien på SVT Allt går i arv, där de komplexa och ofta känslomässigt laddade situationer som uppstår vid ett arvskifte skildras.

För Susanne blir det praktiska ofta en väg in i det svåra, att sortera, strukturera och ordna. Samtidigt beskriver hon hur hon behöver och längtar efter att möta det känslomässiga djupare, och hur ordningen ibland kan bli en tillflykt. 

”För mig finns det en andlighet som alltid följer med varje existens. Jag kan se en själ i något så litet som en humla, och jag bär på omsorg för varje liv, hur litet det än är”, vi är ju alla en del av en enorm helhet".

‍

Barbro: Att designa avslutet

Barbro Ohlson Smith har en lång bakgrund som designer med fokus på identitet och uttryck. När hon startade podden Min död, min begravning var det för att utforska om samma tankar om form och gestaltning kunde tillämpas på livets slut. Hon såg hur många begravningar följde en mall och undrade om det gick att skapa mer personliga avsked.

Genom de över femtio poddavsnitt hon hittills har gjort har Barbro mött människor från alla delar av samhället,  från Ingvar Carlsson till Carolina af Ugglas, och samtalen har gång på gång visat hur unikt varje möte med döden är.

“Det har förändrat hur jag ser på meningen med livet och fått mig att ännu mer värdesätta att leva i nuet, vara närvarande och ta vara på relationerna”, säger Barbro om arbetet med podden. Vidare beskriver hon hur det handlar om att öppna dörrar till samtal snarare än att ge färdiga svar, och hennes råd är enkelt: “våga fråga, våga lyssna”.

‍

Mötespunkten: YouTube-kanalen

När Susanne och Barbro fann varandra växte en gemensam idé fram: att skapa ett nytt forum där deras olika perspektiv kunde mötas. Resultatet blev en serie på YouTube; Hur funkar det - döden, livet och sorgen, som nyligen har lanserats.  Här utforskar de döden där både det praktiska och emotionella får mötas för att göra det svåra litet mer hanterbart. Även hur vi kan planera inför vår egen och anhörigas ofrånkomliga död är ett ämne som kommer finnas med i deras produktioner.

Att de väljer att bredda samarbetet just med YouTube beror på att de vill nå ut till yngre generationer. Rörlig media erbjuder nya möjligheter att rent praktiskt visa hur saker fungerar och inte bara berätta om det. Till sin hjälp har de Jocke Wiik, ljudtekniker och filmare, som bidrar till att ge formatet både värme och tydlighet.

Tillsammans vill de göra det lättare för oss som samhälle att tala om döden; inte för att fastställa regler, utan för att våga reflektera, dela erfarenheter och kanske hitta nya sätt att värdera livet.

Framåt: fler forum för samtal

Både Susanne och Barbro ser ett fortsatt behov av att skapa utrymme för existentiella samtal. Genom poddar, böcker och nu även videoformatet hittar de olika vägar att nå ut till fler. Behovet av forum som öppnar upp samtal om döden finns kvar och Susanne och Barbro är långt ifrån färdiga.

Lyssna på Barbros podd Min död, min begravning här
Hitta YouTube kanalen Hur funkar det - döden, livet och sorgen här 

‍

‍

Vad gör en livscoach & hur kan de hjälpa dig?  Hur skiljer sig en livscoach sig från en psykolog, och vem du bör söka hjälp av? Dessa begrepp reds ut.

Skillnaden mellan en livscoach och personlig-coach?

Livscoach: Fokuserar på att hjälpa individer att förbättra sitt övergripande liv. De arbetar med att identifiera hinder och skapa strategier för personlig tillväxt.

Personlig Coach: Specialiserar sig på specifika områden som karriär, ledarskap eller hälsa. De är mer målinriktade, hjälper till att uppnå konkreta resultat inom ett specifikt område.

Skillnaden mellan livscoach och psykolog?

Livscoach: Fokuserar på nuet och framtiden, hjälper till att sätta och uppnå mål. De är inte utbildade för att hantera psykiska sjukdomar.

Psykolog (särskilt KBT-psykolog): Utbildad i att förstå och behandla psykiska sjukdomar. Använder vetenskapliga metoder som KBT för att behandla ångest, depression och andra psykiska problem.

Vad gör en livscoach?

En livscoach arbetar med att stödja och vägleda individer i deras personliga och professionella utveckling. De hjälper bland annat till att:

• Identifiera individens mål: Vad och varför har individen för mål?
• Utveckla strategier:De skapar handlingsplaner för att uppnå dessa mål. Detta kan inkludera att bryta ner stora mål i mindre, hanterbara steg.
• Övervinna hinder:Livscoacher hjälper till att identifiera och övervinna de hinder som står i vägen för framgång.
• Personlig tillväxt:De fokuserar på att främja personlig utveckling och självförståelse.
• Stöd, motivation & ansvar:Livscoacher erbjuder stöd och motivation samt håller klienter ansvariga för att uppnå sina satta mål.

Viktigt att poängtera är att en livscoach inte är en ersättning för professionell psykologisk hjälp vid psykiska problem, utan då krävs en psykolog.

Hur jobbar en livscoach jämfört med en psykolog?

Livscoach:

• Fokus - Mål och önskad framtid.
• Metodik - Tekniker i form av motiverande samtal och målsättningsstrategier.
• Relation - Arbetar sida vid sida med klienten för att uppnå önskade förändringar.
• Område - Fokuserar på personlig utveckling och de mål som har satts.

Psykolog (särskilt KBT-psykolog):

• Fokus på psykisk hälsa - Psykologer diagnostiserar och behandlar psykiska sjukdomar och emotionella problem.
• Metodik - Använder behandlingsmetoder som Kognitiv Beteende terapi (KBT) för att förändra negativa tankemönster och beteenden.
• Relation - Medan coach har mål att agera som samarbetspartner, har din psykolog fokus på att behandla olika besvär genom att lära patienten olika strategier och verktyg att hantera sina svårigheter.
• Område - Fokuserar på att hantera psykiska besvär, såsom ångest, depression, stresshantering.

Sammanfattningsvis - medan en livscoach hjälper individer att navigera och uppnå sina livsmål, erbjuder en psykolog professionell behandling för psykiska problem.

Vem av dessa passar mig bäst att träffa?

Livscoach:

• Personlig utveckling:När du vill utveckla personliga färdigheter, såsom ledarskap eller tidshantering.
• Karriär och mål:Om du behöver hjälp med att sätta och uppnå karriärmål eller andra livsmål.
• Motivation och riktning:När du söker motivation och vägledning för att göra positiva förändringar i ditt liv.
• Balans i livet:För att hitta en bättre balans mellan arbete och privatliv.

Psykolog:

• Psykiska problem:Om du uppllever ångest, depression eller andra psykiska problem.
• Beteendeförändring:När du behöver hjälp med att hantera och förändra negativa beteenden eller tankemönster som skapar ett signifikant lidande i din vardag.
• Emotionella svårigheter:För att hantera emotionella svårigheter eller problem.

Att välja mellan en livscoach och en psykolog beror på dina specifika behov. Livscoaching är mer inriktad på personlig utveckling och målsättning, medan psykologisk hjälp är lämplig för att hantera psykiska och emotionella problem.

Hur kan en livscoach hjälpa dig med självkänsla och självförtroende?

En livscoach kan vara en värdefull resurs för att förbättra din självkänsla och ditt självförtroende genom att:

• Identifiera styrkor:Hjälper dig att känna igen och värdera dina unika styrkor och talanger.
• Sätta realistiska mål:Hjälpa till att sätta realistiska mål, vilket kan öka din känsla av prestation och förmåga.
• Utmana negativa tankar:Hjälpa dig att identifiera och utmana negativa självuppfattningar.
• Framhäva framgångar: Uppmuntrar & fokuserar på att fira dina framgångar, stora som små.
• Utveckla positiva vanor: Hjälper till att etablera och upprätthålla vanor och rutiner som stärker självkänslan.

Genom att arbeta med en livscoach kan du utveckla en starkare självkänsla och självförtroende vilket oftast är avgörande för personlig och professionell framgång. Vill du komma i kontakt av en psykolog så kan du boka direkt via Mindler här.

‍

När Frida Hård förlorade sin man och blev ensam med deras ettårige son, rämnade världen. Det var inte bara en kärlek hon miste, det var en kärnfamilj, en framtidsbild, en identitet.

"Det var som att marken försvann under mig. Och mitt i det i det allra sköraste så insåg jag hur svårt många har att möta sorg. Hur lite plats den får ta i vårt samhälle. Hur tyst det blir", säger Frida."

Hon började lägga märke till det som saknades. Inte bara stöd, utan en plats för sorgen. Redskap. Närvaro.

"Många av oss har aldrig fått lära oss hur man hanterar eller möter sorg. Varken i skolan, i arbetslivet eller i vardagen. Det är nästan märkligt. För alla har eller/och kommer att möta sorg. Ändå talar vi så lite om den."

Sorgen blev inte bara en livsomvälvande erfarenhet, den blev en drivkraft. Frida ville förändra något. Göra plats för samtalen som uteblev. För känslorna som inte fick uttryck. För de tysta rummen där människor bär på det svåra, helt ensamma.

Hon började sätta ord på återkommande teman i sorgen, teman som sällan nämns i ytliga samtal: rädslan, ilskan, identitetsförlusten.

"Jag var inte bara ledsen. Jag var arg. Jag var vilsen. Jag kände inte igen mig själv. Och sorgen kom med så många rädslor jag var tvungen att möta: Hur skulle jag klara mig ekonomiskt? Räckte jag till som mamma? Skulle jag någonsin känna mig lycklig igen?"

Sorgstöd: en plats där sorgen får andas

För sex år sedan startade Frida Sorgstöd, en verksamhet där hon idag erbjuder sorgcirklar, föreläsningar, skrivövningar och samtal, för både privatpersoner och företag.

"Att få känna igen sig i andras berättelser kan vara så läkande. Ibland har vi svårt att hitta våra egna ord i sorgen. Men när någon annan säger något vi känner igen oss i eller som vi känner helt annorlunda inför kan det hjälpa oss att hitta vårt språk, våra ord. Och vår nya riktning."

Frida fortsätter: "Jag vill vara den röst jag själv saknade, en som säger att det är okej att känna precis som det känns och att alla reaktioner får finnas. Att sorgen inte behöver döljas eller tystas ner, utan får ta plats i sin egen takt. Jag vill vara en trygg hand att hålla i sorg."

‍

För Katarina Blix Lundqvist är det allra finaste med sitt arbete att få möta människor mitt i livet, och mitt i sorgen. Som officiant och sångerska leder hon begravningar med både värme och närvaro, och beskriver det som en av de roligaste och mest meningsfulla delarna i sitt liv.

“Jag är nyfiken på människors livsberättelser. Det är stimulerande att få skapa en fin stund tillsammans med de närstående, där vi hedrar livet på riktigt.”

När livet rasade – och något nytt började

Katarinas intresse för döden och samtalet om döendet har funnits länge, men det var under 2017 som det blev personligt på djupet. På kort tid förändrades allt med både separation och dödsfall, och hon hamnade själv i en stor sorg.

“Jag gick då en kurs i sorgbearbetning via Svenska Institutet för Sorgbearbetning. Det blev en viktig vändpunkt. Sen gick jag vidareutbildningar, både för min egen skull och för att kunna finnas för andra.”

Sedan dess har Katarina ägnat sig åt att skapa utrymme för samtal om det som ofta är svårt att sätta ord på. Hon vill bidra till att göra döden mindre tabubelagd och sorgen mer synlig. Ett av sätten hon gör det på är genom Dödsnack, trygga rum där människor får samlas för att prata om döden, livet, rädslor, mening och förlust. 

Att stötta i livets allra sista skede

Som ett led i sitt engagemang har Katarina också utbildat sig till certifierad Death Doula och End-of-Life-Planner. I den rollen stöttar hon människor som befinner sig i livets slutskede och deras närstående, genom samtal, förberedelser och närvaro. Ibland handlar det om att planera inför döden i förväg, ibland om att finnas där när slutet närmar sig. Oavsett situation är hennes fokus att bidra med lugn, struktur och mänsklig värme. Utbildningen genomfördes hos Going with Grace i Los Angeles, under ledning av Alua Arthur.

Att möta sorgen – med sång och närvaro

För Katarina handlar arbetet som officiant inte bara om ord. Det är lika mycket närvaro, tystnad, musik, och att våga stå kvar i det som skaver. Hon sjunger ofta själv under ceremonierna, och använder rösten som ett sätt att skapa närhet och känsla.

Katarina brukar använda ordet “omfamna” om arbetet som det innefattar inför en ceremoni, placeringen och känslan i rummet under ceremonin. “Det handlar om att hålla en varm och trygg ram där människor får känna, minnas och ta avsked på sitt sätt.”

‍

Vad är sorg?

De flesta av oss upplever sorg någon gång under livets gång. Sorg är en känslomässig reaktion på förlust eller stor förändring. Vi sörjer därför att vi tar in förlusten vi lidit och försöker förstå och anpassa oss till en ny livssituation. Sorgen hjälper oss med detta men fungerar även som en signal till omvärlden om att vi behöver tröst och stöd.

En sorgereaktion kan utlösas som svar på olika typer av förluster, till exempel:

• Dödsfall
• Separationer
• Förlust av arbete eller arbetslöshet
• Olika former av övergrepp
• Egen eller andras sjukdom
• Barn som flyttar hemifrån
• Husdjur som går bort
• Att gå i pension
• En framtid som inte blev som förväntat

Hur känns sorg?

Att sörja är ofta en mer omfattande upplevelse än att bara vara ledsen. Sorgen visar sig på olika sätt för olika människor och kan inkludera en rad känslor som ledsenhet, ilska, skuld, skam, förvirring och tomhet. Sorg kan också innehålla motstridiga tankar och känslor, till exempel är det inte ovanligt att både känna ledsenhet och lättnad när någon som lidit av en svår sjukdom går bort. Hur sorgen känns är individuellt, och det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något “rätt” sätt att sörja på.

Att befinna sig i en ny livssituation kan vara oerhört påfrestande, samtidigt som världen omkring lever på som vanligt. Glappet kan här bli oerhört stort. Det är inte ovanligt att i sorgen uppleva en blandning av fysiska, känslomässiga, tankemässiga och beteendemässiga reaktioner, till exempel:

• En känsla av att vara avdomnad
• Humörsvängningar
• Koncentrations- och minnessvårigheter
• Overklighetskänslor
• Förändrade matvanor
• Energilöshet
• Känsla av tomhet, ensamhet, meningslöshet
• Saknad och längtan
• Återupplevelser av det som hänt
• Sömnsvårigheter
• Självanklagelser och samvetskval
• Ångest och känslomässig sårbarhet
• Irritabilitet, ilska eller aggresivitet
• Passivitet
• Nedsatt immunförsvar
• Smästa eller sjukdomskänsla
• Social isolering
• Initiativlöshet
• Gråtmildhet
• Svårigheter att anpassa sig till förändringar
• Ökat alkoholintag

Hur bearbetas sorg?

Det kan vara mycket krävande att ta in smärtan av en stor förlust. Ibland används därför uttrycket sorgearbete, som står för den stora ansträngning det är att ta in förlusten och det arbete som krävs för att komma vidare. Ny forskning visar att det inte finns något bestämt sätt att bearbeta sorgen på. För en person kan det behövas tid själv med sitt intresse, medan det för en annan kan behövas samtal med vänner. Man behöver helt enkelt närma sig sorgen på sitt egna sätt. Det viktiga är att hitta det som hjälper en själv att ta sig vidare från förlusten.

Sorgens faser

Tidigare pratade man mer om sorgens olika faser, till exempel chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Att det finns olika faser är inte helt osant, men modern forskning har en mer flexibel syn på sorg i den bemärkelse att den inte alltid följer bestämda stadier. Det är vanligt att först uppleva ett chocktillstånd när man möter en livsomvälvande händelse. Chocken fungerar lite som en broms och hjälper oss att ta in smärtan lite i taget. Vissa kan känna det som att man befinner sig i en mardröm man hoppas kunna vakna ifrån. Andra tar in informationen snabbt och hamnar i en smärtsam och nästintill outhärdlig upplevelse ganska direkt. Med tiden kan man integrera händelsen i sitt liv. Det betyder inte att smärtan försvunnit, men att man nått en form av emotionell acceptans och kan börja röra sig framåt i livet.

Sorgebubblor

Istället för olika faser kan vi tala om olika bubblor. Man kan röra sig mellan en sorgebubbla och en bubbla där livet känns som vanligt. När man är i sorgebubblan finns bara sorgen och verkligheten känns overklig. Att befinna sig i den andra bubblan kan både kännas förvirrande och skapa dåligt samvete. Då är det viktigt att veta att det är helt normalt att hoppa mellan bubblorna, även om det känns svårt. Hur stor del av tiden man befinner dig i de olika bubblorna kommer att förändras under sorgeprocessen.

En sorgeprocess pågår olika lång tid för olika individer och vid olika förluster. För vissa människor kan sorgen vara intensiv och pågå i månader eller till och med flera år. Andra kan nå acceptans och lättnad relativt snabbt. Det är också normalt att sorgen återkommer fastän man upplever att man sörjt klart.

Att hantera sorg

Från ett psykologiskt perspektiv är det bra att tillåta sig själv att känna sin sorg och uttrycka de tankar och känslor som uppstår. Detta kan man göra genom att skriva ner sina känslor, och hitta meningsfulla sätt att minnas det som gått förlorat. Det är samtidigt viktigt att ta hand om sin fysiska och emotionella hälsa, att upprätthålla rutiner och att vara tålmodig och medkännande med sig själv.

Verktyg för sorgehantering

Detta kan du som upplever sorg göra:

• Tillåta dig själv att känna din sorg fullt ut.
• Uttrycka det som pågår inom dig. Berätta, skriva eller måla.
• Söka stöd från vänner och anhöriga.
• Ta hand om dig själv med motion, sömn och kosthållning.
• Upprätthålla, i den mån det är möjligt, dina vanliga rutiner. Det kan vara svårt att i sorgen förstå varför vi ens ska göra någonting. Men rutiner blir motvikt till förvirringen och en vila från det svåra.
• Söka stöd av andra sörjande, till exempel via kyrkans sorgegrupp.
• Vid behov av professionellt stöd kan du söka dig till kurator eller diakon för stödsamtal.

Sorg i kombination med annan psykisk ohälsa

I sorg kan även många andra besvär inrymmas. Personer som sörjer upplever ofta symtom på depression och ångest under delar av sorgeprocessen. Är dessa symtom en uppkomst av sorgen behövs ingen enskild depressions- eller ångestbehandling, eftersom symtomen bedöms avta när sorgen bearbetats. I de fall depression och ångest varit närvarande även innan en förlust så kan sorgen förstärka dessa symtom. Det kan då vara en god idé att samtala med en psykolog om du behöver en mer omfattande insats, med behandling för depression och ångest specifikt. Vissa förluster kan lämna djupa sår. I de fall förlusten innefattar en traumatisk händelse, till exempel en olycka kan man utveckla PTSD-symptom, dessa fall kan man behöva PTSD-behandling.

Terapi för obearbetad sorg

Sorgen är vanligtvis självläkande och det är inte alltid att en teurapeutisk kontakt behövs. I de fall sorgen är långdragen, komplex eller påverkar avgörande delar av ditt liv, eller leder till depression eller ångesttillstånd, är det däremot viktigt att söka professionellt stöd. Mindlers psykologer kan hjälpa dig med detta.

‍