Grief

What does a life coach do & how can they help you? How is a life coach different from a psychologist, and who should you seek help from? These concepts are ironed out.

The difference between a life coach and personal-coach?

Life Coach: Focuses on helping individuals improve their overall life. They work on identifying barriers and creating strategies for personal growth.

Personal Coach: Specializes in specific areas such as career, leadership or health. They are more targeted, help to achieve tangible results in a specific area.

The difference between life coach and psychologist?

Life Coach: Focuses on the present and the future, helps to set and achieve goals. They are not trained to deal with mental illnesses.

Psychologist (especially CBT psychologist): Trained in understanding and treating mental illnesses. Uses scientific methods such as CBT to treat anxiety, depression and other mental health problems.

What does a life coach do?

A life coach works to support and guide individuals in their personal and professional development. Among other things, they help to:

• Identify the individual's goals: What and why does the individual have goals?
• Develop strategies:They create action plans to achieve these goals. This can include breaking down large goals into smaller, manageable steps.
• Overcoming obstacles:Life coaches help identify and overcome the obstacles that stand in the way of success.
• Personal growth:They focus on promoting personal development and self-understanding.
• Support, motivation & responsibility:Life coaches offer support and motivation and hold clients accountable for achieving their set goals.

It is important to point out that a life coach is not a substitute for professional psychological help in case of mental health problems, but a psychologist is required.

How does a life coach work compared to a psychologist?

Life Coach:

• Focus - Goals and desired future.
• Methodology - Techniques in the form of motivational conversations and goal-setting strategies.
• Relation - Works side by side with the client to achieve the desired changes.
• Area - Focuses on personal development and the goals that have been set.

Psychologist (especially CBT psychologist):

• Focus on mental health - Psychologists diagnose and treat mental illnesses and emotional problems.
• Methodical - Uses treatment methods such as Cognitive Behavioral Therapy (CBT) to change negative thought patterns and behaviors.
• Relation - While the coach has the goal of acting as a collaborator, your psychologist focuses on treating different disorders by teaching the patient different strategies and tools to deal with their difficulties.
• Area - Focuses on dealing with mental disorders, such as anxiety, depression, stress management.

summarily - while a life coach helps individuals navigate and achieve their life goals, a psychologist offers professional treatment for mental health problems.

Which one of these is best suited for me to meet?

Life Coach:

• Personal development:When you want to develop personal skills, such as leadership or time management.
• Career and goals:If you need help setting and achieving career goals or other life goals.
• Motivation and direction:When you seek motivation and guidance to make positive changes in your life.
• Balance in life:To find a better work-life balance.

Psychologist:

• Mental problems:If you are experiencing anxiety, depression or other mental health problems.
• Behavior change:When you need help managing and changing negative behaviors or thought patterns that create significant distress in your everyday life.
• Emotional difficulties:To deal with emotional difficulties or problems.

Choosing between a life coach and a psychologist depends on your specific needs. Life coaching is more focused on personal development and goal setting, while psychological help is suitable for dealing with mental and emotional problems.

How can a life coach help you with self-esteem and confidence?

A life coach can be a valuable resource for improving your self-esteem and confidence by:

• Identify strengths:Helps you recognize and value your unique strengths and talents.
• Set realistic goals:Help set realistic goals, which can increase your sense of accomplishment and ability.
• Challenging Negative Thoughts:Help you identify and challenge negative self-perceptions.
• Highlighting successes: Encourages & focuses on celebrating your successes, big and small.
• Develop positive habits: Helps establish and maintain habits and routines that strengthen self-esteem.

By working with a life coach, you can develop a stronger self-esteem and self-confidence which is usually crucial for personal and professional success. If you want to get in touch with a psychologist, you can book directly via Mindler here.

‍

När Frida Hård förlorade sin man och blev ensam med deras ettårige son, rämnade världen. Det var inte bara en kärlek hon miste, det var en kärnfamilj, en framtidsbild, en identitet.

"Det var som att marken försvann under mig. Och mitt i det i det allra sköraste så insåg jag hur svårt många har att möta sorg. Hur lite plats den får ta i vårt samhälle. Hur tyst det blir", säger Frida."

Hon började lägga märke till det som saknades. Inte bara stöd, utan en plats för sorgen. Redskap. Närvaro.

"Många av oss har aldrig fått lära oss hur man hanterar eller möter sorg. Varken i skolan, i arbetslivet eller i vardagen. Det är nästan märkligt. För alla har eller/och kommer att möta sorg. Ändå talar vi så lite om den."

Sorgen blev inte bara en livsomvälvande erfarenhet, den blev en drivkraft. Frida ville förändra något. Göra plats för samtalen som uteblev. För känslorna som inte fick uttryck. För de tysta rummen där människor bär på det svåra, helt ensamma.

Hon började sätta ord på återkommande teman i sorgen, teman som sällan nämns i ytliga samtal: rädslan, ilskan, identitetsförlusten.

"Jag var inte bara ledsen. Jag var arg. Jag var vilsen. Jag kände inte igen mig själv. Och sorgen kom med så många rädslor jag var tvungen att möta: Hur skulle jag klara mig ekonomiskt? Räckte jag till som mamma? Skulle jag någonsin känna mig lycklig igen?"

Sorgstöd: en plats där sorgen får andas

För sex år sedan startade Frida Sorgstöd, en verksamhet där hon idag erbjuder sorgcirklar, föreläsningar, skrivövningar och samtal, för både privatpersoner och företag.

"Att få känna igen sig i andras berättelser kan vara så läkande. Ibland har vi svårt att hitta våra egna ord i sorgen. Men när någon annan säger något vi känner igen oss i eller som vi känner helt annorlunda inför kan det hjälpa oss att hitta vårt språk, våra ord. Och vår nya riktning."

Frida fortsätter: "Jag vill vara den röst jag själv saknade, en som säger att det är okej att känna precis som det känns och att alla reaktioner får finnas. Att sorgen inte behöver döljas eller tystas ner, utan får ta plats i sin egen takt. Jag vill vara en trygg hand att hålla i sorg."

‍

När någon går bort uppstår ofta en föreställning om att en begravning måste följa fasta ramar. Men avskedet kan få vara lika unikt som livet som personen lämnar bakom sig. Det finns ett stort utrymme att forma ceremonier som speglar människan, relationerna och allt det som bärs med vidare.

‍

I dag söker allt fler familjer avsked som känns nära och meningsfulla  stunder där tonen, orden och platsen tillsammans skapar ett minne att vila i. I den processen har musiken blivit en central följeslagare. Den uttrycker det som kan vara svårt att säga, men lätt att känna.

"Jag tänker ibland på begravningar som en sorts hyllningskonsert," säger artisten och officianten Anna Christoffersson och fortsätter;  "Människors liv är värda att lyfta fram. När vi gör något vackert tillsammans blir det en gåva till dem som är kvar."

Musiken – en gemensam plats att mötas i

Musik kan bära minnen från ett helt liv. Den bjuder in närvaro i en stund som ofta rymmer både saknad och stillhet, och den förenar människor med olika erfarenheter och känslor.

Det är också något som många anhöriga vittnar om. En person som anlitade Anna uttryckte det så här:

“Erfarenhet från en begravning: Anna och hennes medmusikanter visade ett otroligt bra musicerande. Jag vet att alla är omtalade musiker med digra CV’n men vill i alla fall säga att detta var bland det finaste jag upplevt vid ett sådant tillfälle. Fantastisk sång, härligt pianospel, vilken fantastisk ton i trumpeten.. allt så subtilt och vackert, kunde inte bli bättre till vår kära väns begravning.”  Kund om Anna på Trustpilot 

För många blir musiken en bro mellan tystnaden och det som behöver sägas, mellan sorgen och allt det som levt vidare i hjärtat. Musiken skapar rörelse i avskedet, en riktning och en trygghet att vila 

Från Grammisnomineringar till ceremoniellt arbete

Anna har levt med musik genom hela sitt yrkesliv och är flerfaldigt Grammisnominerad inom jazz. När hon utbildade sig till begravningsofficiant fick hennes konstnärskap en ny dimension: att skapa upplevelser som ger stöd, värme och mening i en av livets mest sårbara stunder.

"Jag har alltid skapat helheter, både konserter, event, ceremonier. I det här arbetet blir musiken ett verktyg som gör verklig skillnad för människor."

I mötet med familjer använder hon både sin röst och sin känsla för att forma sammanhang. Ibland leder hon hela ceremonin, ibland bidrar hon enbart med musiken. Formen anpassas alltid efter personen som gått bort och efter dem som samlas för att minnas.

Avsked som känns personliga och sammanhållna

Ett personligt avsked handlar om mer än musik. Det handlar om hur hela stunden får ta form rytmen, pauserna, berättelserna och närvaron.

Oavsett hur ceremonin byggs upp är målet detsamma: att skapa en trygg plats där människor får vara tillsammans, utan krav, med utrymme för både tårar och tacksamhet.

När en ceremoni är genomtänkt och formad efter människorna som deltar kan den ge stöd långt efteråt. När avskedet blir personligt blir det ofta ett minne att hålla fast vid, där musiken hjälper till att bära både sorgen och allt det som får leva vidare.

‍

‍

När Victoria Wickman först kom i kontakt med arbetet kring den sista tiden efter livet såg hon något som berörde henne djupt. Trots ett stort engagemang i branschen präglades omhändertagandet av avlidna ofta av rutiner som var mekaniska och saknade den omsorg som människor förtjänar, både i respekt för den som gått bort och för dem som blir kvar.

Med en bakgrund som statsvetare och många år inom offentlig sektor utbildade sig Victoria till begravningsentreprenör. Under sin praktik blev det tydligt för henne hur mycket en värdig presentation av kroppen betyder för anhöriga. Hon beskriver det själv så enkelt och mänskligt:

”Jag vill inte att mina anhöriga ska se mig i ett ovärdigt skick, och jag vill inte lämna dem med den bilden.”

Det blev startpunkten för Rest in Peace, ett företag som idag är ett av få i Sverige som erbjuder avancerad post mortem-kosmetik och rekonstruktion. Genom att återställa skador och ge kroppen ett så värdigt utseende som möjligt skapar Victoria möjligheten för anhöriga att ta farväl på ett sätt som känns tryggt, respektfullt och läkande.

En omsorg bortom det synliga

För Victoria handlar arbetet inte bara om teknik och kosmetik, det handlar om människors sista intryck av någon de älskat. I de fall där skador försvårar ett avsked kan hennes insats vara avgörande för om anhöriga vågar och orkar ta ett personligt avsked av den avlidna, något som kan vara avgörande i sorgebearbetningen.

Hon har sett hur uteblivna farväl fördjupar sorgen, och hur ett värdigt omhändertagande kan ge tröst när allt annat är tungt. Därför bär Victoria ett tydligt motto:

“Alla som vill ska kunna ta ett värdigt farväl. Alla förtjänar ett värdigt avslut.”

Ett arbete grundat i respekt

Rest in Peace bygger på en värdegrund där omtanke, kvalitet och diskretion genomsyrar varje moment. Allt arbete utförs personligen av Victoria, med största respekt för den avlidne och med hörsamhet för de anhöriga som lämnar över kroppen i hennes förtroende.

I en bransch där kroppslig omsorg efter döden ofta hamnar i skymundan har Victoria skapat en väg som sätter människan i centrum, även när livet tagit slut.

‍

‍

Vad är sorg?

De flesta av oss upplever sorg någon gång under livets gång. Sorg är en känslomässig reaktion på förlust eller stor förändring. Vi sörjer därför att vi tar in förlusten vi lidit och försöker förstå och anpassa oss till en ny livssituation. Sorgen hjälper oss med detta men fungerar även som en signal till omvärlden om att vi behöver tröst och stöd.

En sorgereaktion kan utlösas som svar på olika typer av förluster, till exempel:

• Dödsfall
• Separationer
• Förlust av arbete eller arbetslöshet
• Olika former av övergrepp
• Egen eller andras sjukdom
• Barn som flyttar hemifrån
• Husdjur som går bort
• Att gå i pension
• En framtid som inte blev som förväntat

Hur känns sorg?

Att sörja är ofta en mer omfattande upplevelse än att bara vara ledsen. Sorgen visar sig på olika sätt för olika människor och kan inkludera en rad känslor som ledsenhet, ilska, skuld, skam, förvirring och tomhet. Sorg kan också innehålla motstridiga tankar och känslor, till exempel är det inte ovanligt att både känna ledsenhet och lättnad när någon som lidit av en svår sjukdom går bort. Hur sorgen känns är individuellt, och det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något “rätt” sätt att sörja på.

Att befinna sig i en ny livssituation kan vara oerhört påfrestande, samtidigt som världen omkring lever på som vanligt. Glappet kan här bli oerhört stort. Det är inte ovanligt att i sorgen uppleva en blandning av fysiska, känslomässiga, tankemässiga och beteendemässiga reaktioner, till exempel:

• En känsla av att vara avdomnad
• Humörsvängningar
• Koncentrations- och minnessvårigheter
• Overklighetskänslor
• Förändrade matvanor
• Energilöshet
• Känsla av tomhet, ensamhet, meningslöshet
• Saknad och längtan
• Återupplevelser av det som hänt
• Sömnsvårigheter
• Självanklagelser och samvetskval
• Ångest och känslomässig sårbarhet
• Irritabilitet, ilska eller aggresivitet
• Passivitet
• Nedsatt immunförsvar
• Smästa eller sjukdomskänsla
• Social isolering
• Initiativlöshet
• Gråtmildhet
• Svårigheter att anpassa sig till förändringar
• Ökat alkoholintag

Hur bearbetas sorg?

Det kan vara mycket krävande att ta in smärtan av en stor förlust. Ibland används därför uttrycket sorgearbete, som står för den stora ansträngning det är att ta in förlusten och det arbete som krävs för att komma vidare. Ny forskning visar att det inte finns något bestämt sätt att bearbeta sorgen på. För en person kan det behövas tid själv med sitt intresse, medan det för en annan kan behövas samtal med vänner. Man behöver helt enkelt närma sig sorgen på sitt egna sätt. Det viktiga är att hitta det som hjälper en själv att ta sig vidare från förlusten.

Sorgens faser

Tidigare pratade man mer om sorgens olika faser, till exempel chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Att det finns olika faser är inte helt osant, men modern forskning har en mer flexibel syn på sorg i den bemärkelse att den inte alltid följer bestämda stadier. Det är vanligt att först uppleva ett chocktillstånd när man möter en livsomvälvande händelse. Chocken fungerar lite som en broms och hjälper oss att ta in smärtan lite i taget. Vissa kan känna det som att man befinner sig i en mardröm man hoppas kunna vakna ifrån. Andra tar in informationen snabbt och hamnar i en smärtsam och nästintill outhärdlig upplevelse ganska direkt. Med tiden kan man integrera händelsen i sitt liv. Det betyder inte att smärtan försvunnit, men att man nått en form av emotionell acceptans och kan börja röra sig framåt i livet.

Sorgebubblor

Istället för olika faser kan vi tala om olika bubblor. Man kan röra sig mellan en sorgebubbla och en bubbla där livet känns som vanligt. När man är i sorgebubblan finns bara sorgen och verkligheten känns overklig. Att befinna sig i den andra bubblan kan både kännas förvirrande och skapa dåligt samvete. Då är det viktigt att veta att det är helt normalt att hoppa mellan bubblorna, även om det känns svårt. Hur stor del av tiden man befinner dig i de olika bubblorna kommer att förändras under sorgeprocessen.

En sorgeprocess pågår olika lång tid för olika individer och vid olika förluster. För vissa människor kan sorgen vara intensiv och pågå i månader eller till och med flera år. Andra kan nå acceptans och lättnad relativt snabbt. Det är också normalt att sorgen återkommer fastän man upplever att man sörjt klart.

Att hantera sorg

Från ett psykologiskt perspektiv är det bra att tillåta sig själv att känna sin sorg och uttrycka de tankar och känslor som uppstår. Detta kan man göra genom att skriva ner sina känslor, och hitta meningsfulla sätt att minnas det som gått förlorat. Det är samtidigt viktigt att ta hand om sin fysiska och emotionella hälsa, att upprätthålla rutiner och att vara tålmodig och medkännande med sig själv.

Verktyg för sorgehantering

Detta kan du som upplever sorg göra:

• Tillåta dig själv att känna din sorg fullt ut.
• Uttrycka det som pågår inom dig. Berätta, skriva eller måla.
• Söka stöd från vänner och anhöriga.
• Ta hand om dig själv med motion, sömn och kosthållning.
• Upprätthålla, i den mån det är möjligt, dina vanliga rutiner. Det kan vara svårt att i sorgen förstå varför vi ens ska göra någonting. Men rutiner blir motvikt till förvirringen och en vila från det svåra.
• Söka stöd av andra sörjande, till exempel via kyrkans sorgegrupp.
• Vid behov av professionellt stöd kan du söka dig till kurator eller diakon för stödsamtal.

Sorg i kombination med annan psykisk ohälsa

I sorg kan även många andra besvär inrymmas. Personer som sörjer upplever ofta symtom på depression och ångest under delar av sorgeprocessen. Är dessa symtom en uppkomst av sorgen behövs ingen enskild depressions- eller ångestbehandling, eftersom symtomen bedöms avta när sorgen bearbetats. I de fall depression och ångest varit närvarande även innan en förlust så kan sorgen förstärka dessa symtom. Det kan då vara en god idé att samtala med en psykolog om du behöver en mer omfattande insats, med behandling för depression och ångest specifikt. Vissa förluster kan lämna djupa sår. I de fall förlusten innefattar en traumatisk händelse, till exempel en olycka kan man utveckla PTSD-symptom, dessa fall kan man behöva PTSD-behandling.

Terapi för obearbetad sorg

Sorgen är vanligtvis självläkande och det är inte alltid att en teurapeutisk kontakt behövs. I de fall sorgen är långdragen, komplex eller påverkar avgörande delar av ditt liv, eller leder till depression eller ångesttillstånd, är det däremot viktigt att söka professionellt stöd. Mindlers psykologer kan hjälpa dig med detta.

‍

För Katarina Blix Lundqvist är det allra finaste med sitt arbete att få möta människor mitt i livet, och mitt i sorgen. Som officiant och sångerska leder hon begravningar med både värme och närvaro, och beskriver det som en av de roligaste och mest meningsfulla delarna i sitt liv.

“Jag är nyfiken på människors livsberättelser. Det är stimulerande att få skapa en fin stund tillsammans med de närstående, där vi hedrar livet på riktigt.”

När livet rasade – och något nytt började

Katarinas intresse för döden och samtalet om döendet har funnits länge, men det var under 2017 som det blev personligt på djupet. På kort tid förändrades allt med både separation och dödsfall, och hon hamnade själv i en stor sorg.

“Jag gick då en kurs i sorgbearbetning via Svenska Institutet för Sorgbearbetning. Det blev en viktig vändpunkt. Sen gick jag vidareutbildningar, både för min egen skull och för att kunna finnas för andra.”

Sedan dess har Katarina ägnat sig åt att skapa utrymme för samtal om det som ofta är svårt att sätta ord på. Hon vill bidra till att göra döden mindre tabubelagd och sorgen mer synlig. Ett av sätten hon gör det på är genom Dödsnack, trygga rum där människor får samlas för att prata om döden, livet, rädslor, mening och förlust. 

Att stötta i livets allra sista skede

Som ett led i sitt engagemang har Katarina också utbildat sig till certifierad Death Doula och End-of-Life-Planner. I den rollen stöttar hon människor som befinner sig i livets slutskede och deras närstående, genom samtal, förberedelser och närvaro. Ibland handlar det om att planera inför döden i förväg, ibland om att finnas där när slutet närmar sig. Oavsett situation är hennes fokus att bidra med lugn, struktur och mänsklig värme. Utbildningen genomfördes hos Going with Grace i Los Angeles, under ledning av Alua Arthur.

Att möta sorgen – med sång och närvaro

För Katarina handlar arbetet som officiant inte bara om ord. Det är lika mycket närvaro, tystnad, musik, och att våga stå kvar i det som skaver. Hon sjunger ofta själv under ceremonierna, och använder rösten som ett sätt att skapa närhet och känsla.

Katarina brukar använda ordet “omfamna” om arbetet som det innefattar inför en ceremoni, placeringen och känslan i rummet under ceremonin. “Det handlar om att hålla en varm och trygg ram där människor får känna, minnas och ta avsked på sitt sätt.”

‍

Susanne Lj Westergren och Barbro Ohlson Smith kommer från helt olika bakgrunder men har funnit en gemensam passion i att öppna upp samtal om livets sista resa. Där Susanne står stadigt i det praktiska, med erfarenhet av att hantera dödsbon och stötta människor i de konkreta uppgifterna efter ett dödsfall, närmar sig Barbro ämnet från det visuella, emotionella och existentiella hållet. Tillsammans har de skapat en plattform där deras kompletterande perspektiv kan mötas och berika varandra.

Susanne: Tänk mer på döden och njut av livet

Med en bakgrund som sjuksköterska, och med erfarenheter från hospice och akutmottagningar, har Susanne tidigt stått nära både livets början och slut. Mitt i livet valde hon att utbilda sig till journalist med vetenskap och hälsa i fokus. När hon själv drabbades av dödsfall i familjen upplevde hon att hon saknade både kunskap och praktiska verktyg för att hantera allt som följer med döden och sorgen. Ur den erfarenheten växte boken Konsten att ta hand om ett dödsbo fram, och därefter tv-serien på SVT Allt går i arv, där de komplexa och ofta känslomässigt laddade situationer som uppstår vid ett arvskifte skildras.

För Susanne blir det praktiska ofta en väg in i det svåra, att sortera, strukturera och ordna. Samtidigt beskriver hon hur hon behöver och längtar efter att möta det känslomässiga djupare, och hur ordningen ibland kan bli en tillflykt. 

”För mig finns det en andlighet som alltid följer med varje existens. Jag kan se en själ i något så litet som en humla, och jag bär på omsorg för varje liv, hur litet det än är”, vi är ju alla en del av en enorm helhet".

‍

Barbro: Att designa avslutet

Barbro Ohlson Smith har en lång bakgrund som designer med fokus på identitet och uttryck. När hon startade podden Min död, min begravning var det för att utforska om samma tankar om form och gestaltning kunde tillämpas på livets slut. Hon såg hur många begravningar följde en mall och undrade om det gick att skapa mer personliga avsked.

Genom de över femtio poddavsnitt hon hittills har gjort har Barbro mött människor från alla delar av samhället,  från Ingvar Carlsson till Carolina af Ugglas, och samtalen har gång på gång visat hur unikt varje möte med döden är.

“Det har förändrat hur jag ser på meningen med livet och fått mig att ännu mer värdesätta att leva i nuet, vara närvarande och ta vara på relationerna”, säger Barbro om arbetet med podden. Vidare beskriver hon hur det handlar om att öppna dörrar till samtal snarare än att ge färdiga svar, och hennes råd är enkelt: “våga fråga, våga lyssna”.

‍

Mötespunkten: YouTube-kanalen

När Susanne och Barbro fann varandra växte en gemensam idé fram: att skapa ett nytt forum där deras olika perspektiv kunde mötas. Resultatet blev en serie på YouTube; Hur funkar det - döden, livet och sorgen, som nyligen har lanserats.  Här utforskar de döden där både det praktiska och emotionella får mötas för att göra det svåra litet mer hanterbart. Även hur vi kan planera inför vår egen och anhörigas ofrånkomliga död är ett ämne som kommer finnas med i deras produktioner.

Att de väljer att bredda samarbetet just med YouTube beror på att de vill nå ut till yngre generationer. Rörlig media erbjuder nya möjligheter att rent praktiskt visa hur saker fungerar och inte bara berätta om det. Till sin hjälp har de Jocke Wiik, ljudtekniker och filmare, som bidrar till att ge formatet både värme och tydlighet.

Tillsammans vill de göra det lättare för oss som samhälle att tala om döden; inte för att fastställa regler, utan för att våga reflektera, dela erfarenheter och kanske hitta nya sätt att värdera livet.

Framåt: fler forum för samtal

Både Susanne och Barbro ser ett fortsatt behov av att skapa utrymme för existentiella samtal. Genom poddar, böcker och nu även videoformatet hittar de olika vägar att nå ut till fler. Behovet av forum som öppnar upp samtal om döden finns kvar och Susanne och Barbro är långt ifrån färdiga.

Lyssna på Barbros podd Min död, min begravning här
Hitta YouTube kanalen Hur funkar det - döden, livet och sorgen här 

‍

‍